Historia

En kort presentation av Stocksunds båtklubb

Stocksundet är en gammal vikingaled. Någon båtklubb från den tiden är inte bekant men 1904 upplät markägaren nuvarande område för båtupptagning. 1948 bildades Stocksunds båtklubb. Dessförinnan hade vedskutor och kolångare varit vanliga i hamnen. De senare levererade kol till elektricitetsverket som drev Stockholm - Roslagens Järnvägar. Nu har UR inspelningsateljé där.

Hamnmästare A.F. Jansson, Hamn-Janne, var den förste som ansvarade inför Stocksunds Köping för båthanteringen. Det gick så till att ett par pensionerade kommunalarbetare hämtades ner från ålderdomshemmet för att med pilsner som drivmedel handveva det stora slipspelet. Eftersom varje sjösättning skulle följas av smörgåsar, pilsner och konfonium, blev varje båt ett evenemang för sig. Hamn-Janne var om förmiddagarna i allmänhet svårtillgänglig men lättade påtagligt till humöret under dagens gång. Han var otroligt skicklig liksom sin efterträdare, sonen Gösta Jansson. Motorbåtar drogs på en vagn som löpte på ett rälsspår. Segelbåtar drogs upp på en släde som löpte i en såpad ränna. Rännan skulle pallas upp för att komma i höjd med slipvagnen, ett vidlyftigt jobb, sedan baxades båten i zig-zag över på slipvagnen. För att inte tappa båten surrades en luna tvärskepps. Det var finare att balansera lunan än att dra i repet.

Den ökande mängden båtar krävde rationalisering. Helst skulle man hinna vara på sjön också mellan sjösättning och uppdragning. Sedan man beslutat ta alla supar efter jobbet lyckades man ett år få i tolv båtar på en dag. Idag sjösätter vi tio gånger så många på mindre än en dag. Femton till tjugo båtar per timme.

När klubben bildats tillsåg man att på alla vis utnyttja medlemmarna. Den som kunde snickra gjorde detta, den som kunde elektricitet tillsåg att belysningen och eluttag tillkom. Så har det alltid varit och skall så förbli.

Till de verkligt stora insatserna bidrog Sigvard Johansson, Sigge-Plåtis. Sigge var vice ordförande hos oss, vice i kommunalfullmäktige och brandchef i köpingen. Hanteringen av klubbens intressen i köpingen hade omöjligt kunnas göras skickligare. Tack vare honom slapp styrelsen stångas med kommungubbarna. Sigge manövrerade frågor smidigt både i fullmäktige och i klubbens styrelse till stort gagn för alla. Klubbhuset, som flyttats några gånger, tiggde han till klubben.

När Sven-Erik Lönn i början på sextiotalet tillträdde som hamnmästare skedde de stora förändringarna. Genom sitt intresse och sina utomordentliga förbindelser tillkom nästan allt vi kan glädja oss åt nere i hamnen. Planen asfalterades, kajskoningarna stärktes, ny mastkran, ny motorkran, ny brygga, nya masthyllor, ny elektricitet, allt är Sven-Eriks verk. Rejäla grejor, ordning på torpet, kvalitet alltigenom var hans adelsmärke.

Carl Wåhlstedt, Calle-Wåhlis, utnyttjade icke utan framgång sin arbetsplats, SRJs verkstäder i Mörby. Där svetsades på slipvagnen och utfördes diverse mekaniska uppfinningar. Många, många andra har med liknande större eller mindre personliga insatser bidragit till den utveckling och anda som kommit för att stanna.

Stocksunds båtklubbs stadgar och ordningsregler är beprövade och har sällan behövt ändras. Att hålla samman generaldirektörer, brevbärare, professorer, snickare, gulsdsmeder, studerande och företagschefer av alla åldrar och uppfattningar har lyckats mycket väl genom dem. Sergantfasoner har klubben inte behövt ta till. Den hyfs Stocksundare i allmänhet besitter har varit tillräcklig. Men styrelsens osjälviska och strävsamma arbete skulle onekligen underlättas ifall medlemmarna ville påminna sig reglerna ibland. Särskilt besvärliga har anmälningarna till uppdragning, båtplatser och liknande varit.

Såhär har det låtit när kassören fått ringa upp och fråga:

- Varför har du inte fyllt i uppgifter om din båt?

- Det vet väl alla människor vad jag har för båt?

- Jaså, vet du då vad jag har för båt?

- Nej!

Hjälp styrelsen med korrekta uppgifter i rätt tid. Meddela också gärna om Du själv kan bidraga med något! Kan Du berätta om någon resa vid årsmötet, t.ex?

Den ordning som nu gäller tillkom 1961 när klubben åtog sig att överta hela skötseln av hamnen. Den har varit av sammansvetsande karaktär och bidragit till en otvungen stämning. Andra klubbar i kommunen har försökt eller försöker efterlikna oss men har väl inte lyckats ännu. Folkfesten då alla bjuds på korv, öl och läsk på sjösättningsdagen är ett exempel när fler än medlemmarna har glädje av klubben. Arbetsplikt förekommer inte. Städningen av hamnplanen utförs av särskilt invigda. Som tack bjuder klubbmästeriet på smörgås och öl under enkla former i klubbhuset. Högre kan man inte nå i status. Eftersom flertalet - dock inte alla - håller snyggt under egna båten är städningen uthärdbar. En tiokubikmeters container fylls dock alltid med råge.

Junioravdelningen bildades 1957. Den var under många år synnerligen livaktig med utbildning, instruktion och kappseglingar. Man hade till och med ett eget medlemsblad. När de klassiska juniorbåtarna ersattes av en flora av entypsbåtar i hela landet kom verksamheten av sig av naturliga skäl. Många saknar den.

Styrelsen vet genom årsmötena att klubben drivs på ett sätt som medlemmarna önskar. Det utesluter inte att nya förslag och idéer tacksamt emottas liksom alla personliga insatser. Ställ därför upp på klubbens anspråkslösa aktiviteter och lär känna medlemmarna!

Carl Frostell, Gunnar Tengstrand, Arne Elfström